Jag tror på att var och en av oss har precis det som krävs för att leda oss själva. Ibland kan vi behöva stöd och vägledning för att hitta just ”det” inom oss. Vägen dit behöver inte vara glasklar, det är okej. Målet är där och vägen dit ser olika ut för oss alla. Ingenting är bättre eller sämre. Olika men lika bra som min son brukar säga. VI behöver bara ha tillit att våga ta det första lilla steget.

I en organisation betyder självledarskap att vi leder våra medarbetare med full tillit, tillit till deras förmåga och att vi blir bättre av att få förtroende än att kontrolleras. Det bygger på att vi har tydliga mål, förväntningar och att vi har de förutsättningar som krävs. Vi ser människan bakom leveransen eller prestationen, och värdesätter det. Vi vill kombinera våra medarbetares behov med företagets behov. Som resultat får vi stärkta medarbetare som är engagerade, kreativa och motiverade! De som tränat sitt självledarskap har dessutom större tillit till sin förmåga att prestera och leverera, kan hantera stress bättre och känner mer entusiasm. Det ska vara kul att gå till jobbet!

Självledarskap handlar också om att hitta den där berömda balansen mellan jobb och fritid. Var den balansen finns är individuellt. Så vad gör du för att koppla av och hitta återhämtning? Och hur planerar du för det?

Självledarskap betyder mycket för mig. Oavsett vilken roll vi har i vårt arbetsliv, studieliv eller någon helt annanstans, leder vi ju oss själva. Att leda sig själv i alla delar av livet tror jag så innerligt på. Vi både förtjänar och behöver sitta i förarsätet i våra egna liv, att bestämma själva, fullt ut, för vi är ju faktiskt den största experten på oss själva. Hur landar det hos dig?

För mig är självledarskap min nyckel till framgång, glädje och lugn. Och jag tror verkligen att det kan vara nyckeln för andra också. När jag låter min inre kompass styra, när jag lyssnar till mina värderingar och är sann mot mig själv. Då händer det saker! Då flödar energi, utveckling och motivation. Jag väljer bort det som skaver och skapar utrymme för det som i stället vill få plats. Det krävs tillit, medvetenhet och en gnutta mod. För mig är det precis så men också alldeles ljuvligt!